lördag 27 september 2008

a day in uppsala

med sambon idag.

Det är ju alltid skönt att komma bort,
men det bästa är ju känslan av att komma hem.
Dunkande fötter och trött kropp,
och ögon som kunde vara en varulvs.

Det som är värst är ju förstås tålamodet,
och när hungern smyger sig fram i min kropp.
Jag blir fullkomligt omedgörlig.
Förstår inte riktigt hur min älskade står ut med mig,
men ingen kan ana hur glad jag är att han gör det.
Hoppas bara han kommer fortsätta det,
tills jag kanske får bukt lite med mina "tillfälliga"
mentala störningar.
Jag älskar den här människan så obeskrivligt mycket.
Och idag har vi handlat saker till vår gemensamma lägenhet,
det är nästan lite för bra för att vara sant.

Samuel, du är underbar och otrolig, oersättlig och ovärderlig för mig.
Du är perfekt för mig.
Jag önskar jag kunde vara mitt bästa jag hela tiden.
Du förtjänar mer än mitt bästa.


Nu är det nog dags för sömnens ärade plats i dygnet,
och lite mys med min fantastiska sambo,
före, under, och efter.
Jag älskar dig.

Inga kommentarer: