nästan i alla fall.
Har varit på rätt bra humör idag faktiskt.
Var låångt ut till Lemland och träffade Ida (vilket faktiskt inte är så långt egentligen, men det gick fortare att komma hem, hmm, varför gör det alltid det?)
Nä men det var absolut värt den knappt 20 minuter långa bilresan, och det är ju dags för mig att köra lite bil igen. Plus att jag äntligen fick en ny cd bränd till min dödsdömda bilstereo. Gud, jag måste skaffa mig en ny.
Och förstås var det härligt att träffa, Ida, det är det alltid.
Sen flög tiden bara iväg, jag var på spinning och gitarrlektion och nu har jag väl suttit här i soffan en stund igen. Men tillsammans med min underbara sambo så det är bra det också, gillar inte att sitta här ensam.
Och ja, imorgon kanske jag får reda på om jag kan börja jobba snart igen.
Det känns rätt skönt för det är inte direkt någonting jag vill göra mera, att simma hemma alltså. Jag behöver en aktivitet riktad dagtid.
Igår när jag gick på sånglektion, fick jag kanske till och med två små aha-upplevelser. Den första var att jag faktiskt tycker om hösten väldigt mycket. Konstigt mycket faktiskt, jag vet inte riktigt varför. Men den känns magisk på något vis, sedan vet jag inte om det bara är den här hösten. Det är någonting som säger mig att det kommer bli ett annorlunda år, i alla fall.
Och det är det redan, för det är 5 år sedan jag var senast var på Åland på hösten.
Jag måste ju till och med ha glömt hur det är här den tiden av året.
Det är dags för mig att vara lite här, och mot alla odds är det faktiskt fint då också. Lugnt.
Men det skulle vara roligt om det vore lite liv efter klockan 8 på kvällen. Mariehamn lever verkligen långt ifrån dygnet runt, Mariehamn lever just och just dagstid. Det känns lite ensamt..
well,
there's not much going on in my life,
but what happens in my mind,
that's a whole lot of other stories.
1 kommentar:
Jag forstar vad du menar med alon filisen.. Fy fan vad jag kanner mig ensam har ibland..Alltsa visst, det ar massor av manniskor omkring mig hela tiden, men man ska hela tiden halla ogonen opnna for vad som hander runt dig. Du ar aldrig saker riktigt. Och det ar val lite charmen med att vara backpacker. Men ibland ar det skont att bara vara hemma i den trakiga lilla halan pa Aland. Skot om dig vannen <3
Skicka en kommentar