tisdag 21 december 2010

dan före dan före dopparedan

det har varit mycket senaste tiden nu, därför har jag inte riktigt skrivit.
Jag har känt att det jag velat skriva, det finns inte riktigt några ord för det.

Min morfar gick bort i söndags, och att skriva om det, det känns inte möjligt.
Inte just nu i alla fall.
Min mamma skrev om honom i morse, en nekrolog, som skall publiceras i tidningen.
Jag fällde några tårar när jag läste det. Det var vackert, och hon fick ner så mycket som han var och som var hans liv.
Jag har inte riktigt förstått att han är borta, och det kommer säkert dröja ett tag. För han har alltid, alltid, funnits där.
Fina lilla morfar.
Min mamma var hos honom hela söndagen, hon ringde till mig och mina bröder och sa att det inte var länge kvar. Så vi åkte dit allihopa. Sa hej då.
Jag fick en så fin kontakt med honom innan jag åkte där ifrån, jag såg rakt in i hans själ. Det jag såg kan jag inte sätta ord på. Men han visste att vi älskade honom allihopa. Jag gav honom ett leende, rörde sakta vid hans axel och sa hej då.
Kort därefter somnade han in.
Det var lite som att han väntade på oss. Sedan kunde han släppa taget.
Vi kommer att minnas honom med glädje och kärlek. Han var en otrolig man.
Men jag sa inte farväl för alltid.



Min fantastiska morfar och mamma förra året på julafton.

Igår var det lite tyngd i luften, mycket som skulle ordnas.
Jag åkte och tränade på kvällen vilket var skönt. Har varit förkyld en vecka nu..
Jag njöt verkligen av att vara på gymmet, men det var skönt att komma hem igen sedan.
Då satt jag med mina föräldrar och såg på tv resten av kvällen. För att sedan sova en god natts sömn. Vaknade och steg upp närmare klockan 11 i morse.
Men julstöket satte snabbt igång, höll på hela dagen så att jag glömde äta, började må lite illa mot middagen, men det blev bättre sedan.
Har slagit in julklappar, lyssnat på julmusik, julpysslat, bakat lite pepparkakor med mamma, klätt julgranen, julpyntat med mera.
Efter middagen gick jag och pappa ut på en promenad, jätteskönt. Och vi har alltid så bra samtal när vi väl får tiden att prata ordentligt med varandra.
När vi kom hem igen badades det bastu, sedan la jag mig framför tvn och såg på vänner, stickade lite. Sedan avslutade jag kvällen som igår, med mamma och pappa.
Familjen är verkligen så otroligt viktig. I alla fall för mig. Jag älskar dem obeskrivligt mycket, och jag är så tacksam för det liv de givit mig, all hjälp och allt stöd jag fått av dem. Det är ovärderligt.


Underbara föräldrar, på väg till vår stuga.

I morgon ska jag dra pass och träna lite själv, för att sedan köpa de sista julklapparna! På kvällen kommer min ena bror och hans sambo hit och äter lite julmiddag. De kommer nämligen inte vara hemma på julafton, så då tar vi det lite tidigare med dom istället :) Det ska bli mysigt!

Det var en liten uppdatering, och skönt att skriva för mig.
Hoppas ni har det bra där ute!
Kärlek till er

1 kommentar:

Ida sa...

kärlek till dig <3