torsdag 2 december 2010

helt slutkörd

Två senaste nätterna har jag sovit som en kratta.
Drömt sånadär äckliga drömmar där jag inte vetat om jag sovit eller varit vaken.
Alltså drömt att jag varit vaken.
Eller det tror jag i alla fall. Kanske jag egentligen var vaken hela natten?
Jävligt jobbigt i alla fall.

Tränade axlar och cardio 45 minuter i tisdags, 30 på löpbandet. Har bestämt mig för att lära mig springa på löpband igen nu. I morgon blir det förhoppningsvis 45 minuter på löpbandet.
Tränade ben igår, det tog på grymt mycket. Hurra för knäböj, utfall och marklyft.

Men idag, idag, idag är jag HELT slut.
Träningsvärk i benen så det bara skriker om det, och huvudet känns som att det just ska explodera, men om det skulle explodera så skulle det bara sprätta ut bomull.
Desstuom har jag haft mycket konstiga hjärtslag idag. Hjärtat har hoppat över slag flera gånger, vilket inte är vanligt i såhär stor utsträckning.



Jag hade tänkt träna biceps, triceps och gå på spinning idag.
Men NEJ!
Egentligen, egentligen säger mitt huvud JA, och mina ben vill trampa upp och ner, runt runt runt, fast de värker.
Men, kroppen säger nej. Mitt hjärta säger nej. Och mitt huvud, utan tankar, säger nej.
När jag satte mig ner i soffan då jag kom hem efter dagen bestämde jag mig för att stanna hemma.

Och en stund senare, kom jag på, YES.
Wow, vilken känsla att uppmärksamma vad jag faktiskt gjort idag.
Jag har lyssnat på min kropp,
JAG HAR VÅGAT LYSSNA PÅ MIN KROPP.
Och för det är jag så stolt över mig själv, FAN vad bra jag är.

Jag kan jämföra det med när jag hade bulimi,
när jag slutade kräkas.
Först kändes det för jävligt. Riktigt för jävligt.
Men senare, kunde jag vara så otroligt lycklig över att jag klarat det.
Jag hade stått emot den där lilla djäveln som satt på mina axlar.
På båda min axlar, och skrek i mina öron att jag MÅSTE kräkas.
Men jag hade inte gjort det,
djävulen försvann, och jag var så jävla stolt över mig själv.
Än idag kan jag tänka hur otroligt det känns att faktiskt slippa det.
Hur otroligt jävla stark jag var som stod emot.



OCH HUR OTROLIGT STARKA ALLA ÄR SOM STÅR EMOT,
SOM VÅGAR SÄGA EMOT DEN DÄR DJÄVELN.
Ni ska fan ge er själva ordentligt med credit den dagen ni kan och orkar.

Det finns inga andra som kan veta hur det känns.

Oj vad jag flöt iväg,
men det är väl så det kan bli ibland.
Jag måste bara säga att det är en liknande känsla.
För jag kan ju inte säga att jag inte är träningsberoende.
TROTS att jag idag tränar mest för att jag bara älskar det.

Det har funnits otroligt mycket tvångstankar i mitt liv runt träningen också,
otroligt mycket.
"Vad händer om jag inte tränar idag"
"Nu kommer alla andra att bli bättre än mig"
"Jag är sämst på allting"
"Nu kommer jag bli fet"
"Nu kommer jag tappa min kondition"
"Nu kommer alla mina muskler att försvinna"
"Nu kommer jag att bli helt förslappad"

Och så otroligt många flera än det.

MEN SÅ ÄR DET INTE MERA,
och idag kunde jag märka den här förvandligen så tydligt,
för jag tänkte efter.
Det har faktiskt varit såhär ett tag..


Jag tror att det har mycket att göra med i våras, min överträning och mitt hjärta.
Jag lärde känna min kropp på djupet, och att känna det där då,
det fick mig att aldrig, aldrig någonsin vilja känna det igen.

Det är ju jävligt synd att det ska till en sådan punkt för att ge insikt bara.
Att det ska hända någonting rentutav skadligt, eller att man ska tro att man dör.

Nu blev det en lång,
mer eller mindre intressant text.
Men nu vet ni mera om mig antar jag också..

Jag ska bara vila ikväll,
ladda batterierna och låta mina muskler byggas upp ;)
I morgon är jag förhoppningsvis i gång igen.

Återhämtning är så mycket viktigare än vad många kan förstå, speciellt för de som hamnar i en sån här "ond cirkel" tankemässigt gällande träning.

Att åka utomlands är ju den ultimata återhämtningen.
Även fast jag och Dragan tränade på Rhodos, så mådde vi fantastiskt bra och kände oss utvilade varje dag.
Där såg vi starkt hur mycket vardagens stress gör.
Men finns så otroligt många sätt att återhämta sig på, och det är väldigt individuellt.
Men, att lägga sig ner med en underbar bok, en film eller serie kan ju göra underverk bara det.
Passa på och julmysa nu! Tänd juldoftande ljus, drick chaité, sätt på julbelysningen och bara njut.

Ta hand om dig.

Inga kommentarer: