samma refräng, annan visa

jag är verkligen inte på bra humör idag,
och jag tycker det är konstigt hur det kan ändra från att vara mycket bättre en dag,
till ett så plötsligt nerfall.
Men det kan bero på att jag inte mår bra idag heller, alltså fysiskt.
Jag är trött och har ont överallt, inklusive huvudet.
Jag undrar vad jag har för fel, varför jag inte bara kan bli frisk,
orkar inte fara till någon läkare igen.
Har redan varit typ 6 gånger inom ett år nu, det är väl inte riktigt som det ska vara eller?

Funderade på om jag skulle börja med en träningsblogg, det verkar kul,
plus att jag nu har ganska mycket att säga om det.
Men å andra sidan tränar jag ju i princip bara gruppträningar, och det är inte så kul att snacka om vad någon annan har valt för övningar. Som ändå knappast är tillräkligt väl utförda på grund av det snabba tempot.
Men jag måste ju gå på dem om jag ska få utbilda mig till det själv, och jag vill inte direkt träna mera än vad jag redan gör. Fast i något skede ska jag ta mig i kragen och gå och gymma för mig själv, i mitt eget tempo och med egna övningar.
Jag skulle bara behöva förbereda ett schema, ett program, och det tar också lite tid. Eller tankeork, kanske snarare.
Idag vet jag inte ens om jag borde träna, när jag inte mår riktigt tipptopp, men jag kommer ju så klart göra det ändå.

Tänkte gå ut och promenera nu, eftersom jag blev tillsagd att göra det,
men det blir byke istället. Kanske tar en liten promenix medan maskinen rullar på, eller så går jag helt enkelt till gymmet.
Behöver dessutom frisk luft, och lite solsken.

Jag ska jobba i morgon och på fredag, och jag är lite rädd, och otroligt nervös.
Kommer knappast få sova alls inatt. Och jag är rädd för att mitt humör ska fara,
fast detnu bara är två dagar som det handlar om så har jag ändå onda aningar. Jag hatar dessutom att stiga upp före 9. Och den här tiden handlar om att försöka vara människa redan klockan 7 på morgonen, jag som inte ens vaknar efter en timme om jag stigit upp klockan 10 (det gjorde jag ivf inte idag). Och och och, jag måste stiga upp klockan 6. När jag måste få i mig mat för att inte få spel på allt och alla, eller eventuellt börja störtlipa på grund av någonting smått som inte alls har någon betydelse. Suck. Det är elände.
Men jag får väl igen ta och försöka se det ljuset i mörkret, jag får lite pengar i alla fall. Och någonting annat att göra, någonting annat att se. Fast det är dödstråkigt det också, men två dagar har jag alltid klarat av, två dagar kan till och med vara roligt.