Hungrig som en varg

Har varit hungrig hela dagen idag, och fast jag ätit har det inte blivit bättre.
Alltså måste jag äta ännu mera och hoppas på att det jämnar ut sig här i dagarna,
för fan vad jobbigt det är att aldrig bli mätt.

Men jaja, inte intressant.
Jag tänkte skriva ett snabbt medan jag väntar,
och jag tycker faktiskt inte om att vänta sådär jättemycket.
Det är då min hjärna sätter igång att arbeta som värst,
funeringarna överöser mitt lilla stackars huvud.
Så jag måste skrivaa lite istället, fast har både ätit, spelat gitarr, sjungit, spelat piano, sett lite på tv. Ändå så går minuterna i snigelfart, det känns som "ååååååhaaaaaggghhhhhh nu MÅSTE det ha gått 20 minuter" så ser man på klockan och dryga 30 sekunder har passerat.
Känns igen?

I alla fall, jag fick stressa med stängningen av avancia ikväll, eftersom allt folk kom inom den sista timmen. Totaldött var det precis hela dagen, men alla skulle komma sista timmen. Jag förstår inte.

Jag längtar efter träningen imorgon..
Sedan måste jag nog försöka ta en vilodag igen imellan, kanske en promenad bara eller någonting lätt för att hålla kroppen igång.

Jag har fått nå konstiga utslag under vänster öga, det ser helt sjukt ut.
Undrar vad det kan bero på nu igen? Hela tiden har man nåt fel.
Och man är ju aldrig nöjd heller för den delen, märker ni hur jag klagar nu igen?
Jag är en riktig klagare. Ibland i alla fall.
Men jag förespråkar klagandet, det hjälper. Någon gång nu och då.
Det finns inget värre än människor som HELA TIDEN klagar på ALLTING. Fy och ve.
Fast idag tror jag faktiskt de flesta varit klagomonster. Och vi skyller alla på detta väder.

Jag har redan träningsvärk i både armar och mage efter dagens pass, visst har jag fortfarande också från gårdagen men jag brukar inte få såhär snabbt. Bara ca 8 timmar efter slog det in, så jag gissar att det kommer vara svårt att göra någonting över huvud taget i morgon. Förutom att träna ben och köra lite cardio förstås ;)
Nedre kroppsdelar smärtar inte men övrekroppen är som en enda stor.. Smärtbomb. Men den bästa smärtan. Jag älskar träningsvärk!

Och märker ni hur jag bara babblar på?
Men det är för att jag ska ha någonting att göra.
När jag nu inte är som alla andra och festar varje eviga fredagkväll natten i ända. Kanske man får skylla sig själv? Nej fan heller, det äger att ha tråkigt jämfört med att vara bakis och ha en massa ångest, så det så.
Fast det är ju alltid roligt att träffa lite människor, jag börjar känna mig lite sådär socialt isolerad igen. Men jag är ju så jävla lat också.

Nej nu hörni,
nu ska ni iallafall slippa mitt nojs.
Ha en trevlig kväll/natt.

Puss och kram
Emelie