torsdag 18 november 2010

Sovmorgon

yes, till klockan 8!
Sjukt skönt att få sova en timme längre.
Trodde jag skulle vara uppe lite längre igår också, men efter den påfrestande dagen blev det inte direkt så. ;)
Sov som en liten gris och vaknade av mig själv.

Sitter just nu i soffan och tittar ut på snön, det är mysigt så länge man får vara inne. Och rätt fint om snön inte är slask, egentligen.
Och idag ska jag ju gå efter stövlarna till posten - YES, dom kom igår :D
Hoppas, hoppas, hoppas att de passar. Annars gråter jag nog en skvätt.

Idag tar jag vilodag! Har tränat hårt nu igen, och tänkte i morse på att min kropp tar det bra nu. Men tror det är för att jag har mitt sätt att återhämta mig på (som jag skrev i förra inlägget) och inte stressar lika mycket. Tror det var en utav de största källorna till min överträning i våras, stressen.

Jag har ju rätt lätt för att stressa upp mig mycket, också på grund av min ADHD. (Allting blir ett enda kaos och en röra om någonting förändras, kommer till, eller om det blir "för mycket" och ostrukturerat, plus att jag inte har någon tidskänsla.)
Men har lärt mig hantera det rätt bra. För det första så säger jag till om det är någonting som känns jobbigt, de flesta förstår faktiskt, och kan hjälpa till att strukturera upp det, förklara.
Och andra alternativet är helt enkelt att försöka sortera ut tankarna, i lugn och ro. Göra en snabbplanering i huvudet, och ta fram de tankar som fungerar.
Detta kan vara jobbigt, väldigt jobbigt. Men ibland är det nödvändigt. Sedan kanske jag får sätta mig ner med penna och papper.. Och be dem som finns till för mig om hjälp och stöd.

Detta är en stor styrka hos en person, att våga be om hjälp.
Även fast det är en uppgift som egentligen ingen annan kan hjälpa med, så kan man be om lite stöd, lite peppning. Detta är så otroligt underskattat och man anser liksom att man förväntas klara allting på egen hand. Detta är inte alls någonting man ska ta självklart. Ibland gäller det bara att se sig själv med öppna ögon och inse att man kanske inte behöver vara ensam.

OCH de människor man har runt sig tycker vanligtvis bara om att hjälpa till.
Känna sig lite behövd.

Nu tror jag att jag ska försöka klä på mig och börja göra någonting vettigt idag också, kanske ta mig ut och se om det går att vara ute. ;)
Ska skriva provet inför styrketräningsinstruktörs-utbildningen idag också! Ska bli spännande.

Inga kommentarer: