måndag 17 november 2008

såhär efter spinningen

är allt lite bättre.
jag kanske överdrev tidigare
men har verkligen haft en pissig dag idag.
Tror allting har blivit 10000 gånger värre i mitt huvud!??!
Men i alla fall, jag tycker det är fel att tycka allt för högt.

Katten hade spytt under alla nytvättade kläder och sedan hävt ner en massa kläder i det,
så nu måste jag byka, IGEN. Då fick jag fel å slog handen i väggen så min handled blev värre..
lägenheten såg ut som den fattigaste delen av indien och jag mådde dåligt och var yr i huvudet.
- Inget vidare, med andra ord.
Plus att jag gjorde mig osams med S. Ännu bättre.

Men sen gick jag till VUP och hade ett bra samtal med min psykolog som alltid får mig att må lite bättre. Jag har även glömt att ta min medicin 2 dagar i rad, inte så bra. (För dem som inte vet lider jag ju av bland annat depression, jag är inte galen, så jag äter antidepressiva som i alla fall haft en liten verkan på mig). Så nu måste jag även ringa till hälsocentralen och få mitt järnvärde taget igen, jag tror nog det fortfarande är dåligt fast jag proppar i mig järntabletter som att det vore choklad.

Och näe, jag tycker om att vara med i Lucia för det är så underbara tjejer jag lärt känna och älskar att sjunga och uppträda tillsammans med dem, allting är bra med det, förutom att det blir en tävling till sist. Jag kan inte tåla det.
Har haft problem hela livet med att prestera, jag är perfektionist och rädd för att misslyckas (ja, ett litet misstag är ett misslyckande för mig, och när det redan är kört är ju allting åt helvete).
Därför gick bland annat mina studentskrivningar så sjukt dåligt som de gick också, plus att jag då för tiden var i den värsta perioden av mina ätstörningar och varken hade korttidsminne eller koncentrationsförmåga över huvud taget.

Ville bara säga egentligen att det är lugnare nu,
jag måste vila och sova och äta ordentligt.

Jag vet i alla fall att jag inte skulle kunna leva utan att träna,
för det hjälpte verkligen idag, nu har jag knappt några agressioner kvar.

Och tack ni underbara:)

1 kommentar:

Linda S sa...

du låter väldigt lik mig måste jag säga....även om jag blivit bättre på att inse att ett litet misstag inte är ett stort misslyckande för mig...men de e ju klart att man är mer sårbar under vissa tider...