I'm so exited

Nu är jag hemma igen, och totalhög på endorfiner.
Är så lycklig och sprudlande fantastiskt underbart energisk att kroppen nästan exploderar, får se hur länge det håller i sig.

Snart kommer min pappsing med färskt bröd åt mig, hur ska jag hålla mig från att äta upp det!?
Säg det, får kasta in det i frysen direkt bara. För annars kan det gå dåligt (haha, alltså jag äter en pikkubit men får istället världens sämsa samvete och börjar fantisera om hur många kg jag gått upp på, ja, 5 sekunder. Helt idiotiskt och ologiskt men jag kan väl bara säga till mitt försvar att jag inte är ensam om det, och att det faktiskt inte är så idiotiskt, eller okej, men det är inget fel med det, förutom självförtroendet). Och det är ju inget att skratta åt, eller hur?
Men jag tycker egentligen att man får lov att göra det ibland, när man kommer på hur dum man faktiskt varit imellanåt. För det finns verkligen inget sådant som att gå upp på några sekunder, eler minuter, eller ens en dag. Förutom vatten förstås, eller om man sväller upp lite.
Men vad gör nu det?

Nu går min hjärna på så det tjuter i huvudet på mig, alldeles för mycket tankar och funderingar och mycket jag skulle vilja säga på samma gång så kanske jag tar och lugnar ner mig och försöker sätta in lite bilder istället.

För det första drack jag ett helt bra påhitt idag, köpte ju i helgen gevalias cappuchino med bitar av milkas nötchoklad i, vilken jag inte riktigt tyckte var så god för den smakade så lite kaffe, men idag gjorde jag faktiskt så att jag bryggde vanligt kaffe och blandade det istället för vatten. Det blev mumma!


Jag ska motsträvigt bjuda på en bild av mig igen också, i all min rosa-het, eftersom jag kände mig i behov av lite färgglada kläder, för en gångs skull!
Kanske borde göra det till en vana!? Jag äger allt för mycket svarta, gråa, bruna och khakigröna klädesplagg. (jag ber hemskt mycket om ursäkt för den mystiska och otroligt fula minen jag har på, även mitt ansikte överlag kan behöva ursäktas..)


Och för övrigt vad jag egentligen skulle prata om var passet ikväll, hur underbart det är att vara gruppinstruktör och hur mycket jag älskar leenden personer ger mig.
Men på samma gång känner mig osäker och fast jag vet hur jag själv vill att en tränare ska vara är jag osäker på mig själv.. Men på samma gång också så vet jag ju att det kommer med tiden, men jag vill vara bra nu..
Och bla bla.
Flowin är i alla fall en sjukt härlig träningsform och jag hoppas alla testar på den någon gång :)