nu har jag bestämt mig

idag blir det länk som gäller!
Det är ju rätt fint ute, men kommer förmodligen bli lite jobbigare än vanligt..
Har inte varit ute och sprungit på ett tag heller,
vet inte varför, haft en massa annat och varit så trist väder så det har bara inte blivit av..
Nu har jag satt fått det att fungera på huuto, så dags att börja få åt mig lite billiga kläder igen :D
Hoppas bara de kan vara så snälla och inte ge mera än mig..
Jag är så fattig..
- klaga klaga.

För omväxlingsskull har jag tvn igång på samma gång som jag donar i lägenheten,
Oprah är det nu, och det är en kvinna som fick en dödlig infektion som blev av med många organ och båda armar + benen, hon lever och är lycklig.
Det är sånt där som får en att fyllas med hopp, på samma gång som man skäms lite.
Här sitter jag och klagar dagarna i ända på att mitt liv är besvärligt,
medans det egentligen finns de som verkligen får gå igenom helt andra slag av psykiska och fysiska svårigheter, på samma gång. Som är av så otroligt mera hemska slag än "bara" depression, ätstörningar med mera.
Men å andra sidan kan man inte mäta människors lidande, vi alla har trots allt olika styrka i kroppen.
Jag har många gånger funderat på att om jag hade varit den jag är,
men för flera hundra tusen år sedan.
Hade jag varit en av de starka, som överlevde?
Det tror jag inte, jag tror jag hade blivit efterlämnad av gruppen för att dö.
Eller blivit äten av ett rovdjur.
Det låter hemskt att säga det, och på samma gång fanns det knappast samma form av psykiska sjukdomar då som nu, det är nog någonting som kommit med tiden och alla ideal/tekniska framgångar.. Allting som utbvecklats.
I alla fall är det innte heller värt att tänka på,
det som är värt att hålla i, är att jag är vid liv, min familja är vid liv, mina vänner är vid liv, de är friska och lyckliga. Och att glädjen och tillfredelsen med sig själv är att kämpa för, det är värt att leva för. Bara för det,
för sig själv.