visst är det lite bättre

nu på kvällen, såhär efter träning.
Men ändå känns det jobbigt att behöva stiga upp i morgon och försöka leva igen.
Den känslan har inte funnits i mig på väldigt länge,
varför ska den komma nu!?
Jag vill bara ha kvällar och att allting ska vara lätt.

Ligger i soffan och ser på Sex and the city-filen än en gång nu,
tack vare min underbara Sampe.
Låg och grät för en stund sedan,
jag önskar jag också hade sådana vänner.
Som matade mig när jag knappt ville äta själv..